Egoist, javisst!


Jag önskar jag brydde mig mer om folk. Människor. Vänner. Jag önskar jag hade lättare att sätta andras behov framför mina egna. Men jag är för egoistisk. 

Har man vuxit upp som äldsta syskonet i en megafamilj så har man fått offra. Man har gett sitt allt och lite till, kanske mest känslomässigt. Utan näring dör man, och det gjorde jag nästan. 
Jag vet inte. Jag har som slagit bakut. Idag fokuserar jag nästan uteslutande på mig själv och mina barn och min man. Just nu finns inte rum för andra. 

Jag önskar att jag kom ihåg saker som mina kollegor skulle gjort under helgen så jag kan fråga om det på måndagen. Jag önskar jag kunde släppa vardagen och hälsa på vänner mer. Jag önskar jag ringde mer. Jag önskar jag frågade mer om hur folk mår. 

Men just nu är jag i en bubbla. En egoistbubbla. Och förlåt, men det är fan skönt!

Selfies

Det här med att stora barnet tagit en selfie:

 

Och att han ser så stor ut. 
HJÄLP!

Insåg sedan att kortet var taget till hårfrisörspelet:






Mitt enda liv








I LOVE IT.

Skengravid

Som vanligt efter ägglossning och en knapp vecka innan mens går kroppen in i graviddvala. Inbillad graviditet alltså. Got all of them symptomz... Jäkla kropp. Som ett djur. Något urjordiskt liksom. Och sen när mensen kommer: Deppen. Suck. Kan inte hormonerna bara.... Jämna ut sig lite?







Rollerrrrderbyyyy







Uterull dagen efter Cajjos 30-års fest. Den utövades på rullor såklart! Rollerdiscotema!

Viiiisniiiing

Hej bloggen.
Du är sjukt eftersatt. 
Om du inte visste det redan.

Idag har vi visning! 
Schpännande!!


Att parera








I helgen tog vi det verkligen lugnt. Tog igen oss. Tog igen tid. Det här med att man börjar inse hur viktigt det är med familjetid, tid för varandra och tillsammans. Det är fanimig magiskt. Tillåta sig njuta av nuet, stunden. Samla minnesbilder. Skita i att planera. Hålla dörren öppen för spontanbesök. Det är värdefullt på riktigt.

Bilder på påskpyssel, långpromenad, cykelfix.

Jag blir så jäv*a arg!!#1

PMS. Vad gör du med mig?!

Orkar inte! 




Planka mig hit och dit

Ja så jag har ju gjort de där övningarna. Klarade hela programmet idag och ska göra det igen på tisdag. Alltså 14*3 armhävningar på knä och 5*1 minuts planka. Sen är det upp till bevis hos sjukgymnasten på onsdag. Men huvudsaken är ju att mina axlar blivit bättre (redan) och att jag fortsätter med detta. 


Synd att jag har brännsår på halva underarmarna bara.

Bilder från matcherna!

Äntligen har det kommit upp lite bilder från matcherna!
 
Första bilderna är från Västerås Roller Derby mot PMS Monsters, Malmö
 
 
 
 
Västerås Roller Derby mot Kick ass Cuties (Köpenhamn)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Foton: Michael Emery, Peter Jennerheim och Peter Troest.

Men neeeeej

 
Är uppe på 55*5 sekunder planka och 13*3 armhävningar och idag har jag ingen som helst ork. Blev typ tre plankor och två set armhävningar.... blä. Bättre lycka i övermorgon.
 
 

Hemmamys






Efter helgens uppochnervända tid för barnens del, så var Dantes mage i uppror och Ilon hostig och snorig. Dante blev snabbt bättre med rutin på kosten och Ilon vilade gott. Igår gick vi därför på avsatt tid till BVC för utskrivningssamtal. UTSKRIVNINGSSAMTAL!! 

*andas*

Han fick berätta om sömn och kompisar och ta vaccin. Han tyckte det var lite jobbigt men var superduktig. Torkade tårarna och kom igen. På kvällen hade han ont i armen och huvudet. Men imorse var det full fart igen! 

Så nu är jag på väg till jobbet. Håller tummarna att det inte blir mer VAB på ett tag...

Natti natti

Känner mig jetlaggad och går och lägger mig. ZzzZZz

Planka hit och dit

Det var självaste.... Vad drygt det ska behöva vara att samla på sig styrka. 

Plankan 50 sekunder•5 och 14 armhävningar•3 har aldrig kännt så jobbiga. Kan bero på att jag spelat två matcher i helgen. Kan även bero på att jag städat hela huset idag. Oh well, träning imorgon! Peppeeen

Efter Bouthelg...

Alltså min hjärna är fortfarande i game-mode. Jag önskar att jag alltid var så här "inne" i roller derby så det inte tog så många jams att komma igång mellan matcherna. När tänket liksom flyter på och strategierna är som danssteg man lärt sig... Mmmums!

Tur att det är träning imorgon!


Foto: Michael Emery 

Köpenhamn!








Och på söndagen var det dags att baxa sig ner till Köpenhamn för att möta Copenhagen Rollerderbys "Kick ass Cuties". Och vi vann igen!!! Jag har inte hunnit smälta att vi faktiskt vunnit storslaget i helgen. Vi har spelat cleant, hårt och sansat. Vi har varit Vesterawesome! Nu sitter vi i bilen hem, på väg till hus och barn. Sjuka barn. Feber, hosta och magsjuka är kompotten vi ska starta veckan med. Men vi fick iallafall vila upp oss i två dagar. Jag och min älsk!


Malmö!














Alltså. Vi kom ner till Malmö, checkade in på Grand, gick ut och käkade Indiskt och crashade sedan i sängen. Såå gött. Vi moffade godis och kollade på dålig film tills vi somnade. 
På lördagen åt vi mumsig hotellfrukost innan vi drog till Limhamns sporthall där vi mötte Crime Citys PMS Monsters. Vi vann!! Och det var fantastiskt. På kvällen käkade vi Vietnamesiskt och det var delicious!
Kvällen slutade precis som fredagen, med näven i godispåsen, bara ben och dålig film... zzZZz....

Ilons kalas!

Ilon hade två kalas, här är lite bilder från när polarna var över i helgen!
 
 
 
 

Lilla jag

 
 
 
 

Lycklig men vek

Okej så jag kom ut från sjukgymnasten utan dödsdom.
 
Känns bra och dåligt. Jag behöver mer muskler. EH?
Ja, om jag vill hålla på med häringa sporten jag sportar så måste man tydligen ha en buffert.
Just nu har jag tagit kredit på kroppen. Såatteh.
 
Plankan och armhävningar here I come....
 
Mvh: Vek tant 27 år

Vårdad klädsel

Det här med att besitta en 70-årig kropp som 27-åring. Inte okej. 

Jag var ett vanligt barn som lekte, sprang och klättrade i träd. Bröt tillochmed armen. Men från 12 år och fram till 21 så rörde jag inte en fena. Jag skolkade på idrotten, började röka och dricka. 

Åren gick. Ett svagt ögonblick, kanske pga rastlöshet och tröstätande, så började jag, Camilla och Henna gå ut och gå. Detta var när jag bodde i Örebro och var 19 år. Jag hade andnöd efter 40 min promenad.

Sen blev jag gravid och gick upp 40 kilo. Dels för att jag åt vad jag ville och sket i resten men också för att jag inte kunde röra mig. Jag var i så dålig fysisk form att fogar och leder havererade innan första trimesterns slut.

Det tog 1,8 år att komma tillbaka till startvikt igen, och då kom nästa graviditet. Trots att jag var rörligare hade jag ont från vecka 8. Blev sjukskriven och genomled var dag med smärta. Dock gick jag inte upp mer än 20 kilo så vägen tillbaka efter Ilon gick snabbare. 

Men det var också tack vare roller derbyn. Tack vare derbyn värdesätter jag min kropp, trivs med att känna mig stark och älskar glöden i att träna för att bemästra nästa steg på derbytrappan. Men kroppen hänger inte med. Jag har krämpor överallt! Knän, axlar, nacke, rygg och bål. Kroppen skriker, slår bakut och motarbetar mig. Jag känner mig frustrerad. 

När jag äntligen kommit till insikt, ska det då vara försent? 




Ilon!




Idag fyller den här korven 3 år! 
Han vaknade upp som en solstråle och blev så glad för sina två böcker han fick i morgonpresent. Reaktionen med ett balkongfyllt vardagsrum var också roligt att se. Underbara unge! 

För mycket

Alltså det är för mycket kärlek i mitt liv. Jag kan inte hantera det. 

Det är så mycket runt mig som flyter på, fungerar bra, är roligt, mysigt, fantastiskt och jag bara.... What? Får jag ha det så här bra? På riktigt? 

Återigen, sammanfattning...








Loppis, 30 års kalas, teater, spontanbesök, familjebio, sconesfrulle, ingen öl men ett glas vin. Det var helgen.

Att bli sänkt som ett ankare

När stora barnet vid matbordet avslöjar det jag fasat för. När alla fina och långa diskussioner och pratstunder lett fram till detta. Då kan jag inte sitta kvar utan måste gråta ur mig i sovrummet. Jag kan inte författa orden rätt, de bara kommer nu.
 
Fröknar som säger att det varit en tuff dag på förskolan. Han har inte lyssnat, varit stökig och bråkig. Inte en beskrivning som passar in på mitt barn, men jag vet redan vad det handlar om.
 
Det finns nämligen några pojkar på förskolan som han ser upp till. Vänner som han vill leka med, för att de inger någon slags spännande tillvaro. Att ständigt ligga på gränsen till vad som är rätt och fel. Dante vet vad som är rätt och fel men han vet inte hur det sociala spelet går till. Men han kommer snart bli varse.
 
"Det finns ett dumlag på dagis. Det är xxxx, xxxx och xxxx. Om jag inte är snäll mot dom och gör som dom säger så får jag inte vara med. I min hjärna kämpar det onda mot det snälla." Dante 5 år.
 
Att vara förälder är att falla ner i maktlöshetens helvete och sedan resa sig ur elden.

RSS 2.0