Föräldraskap

 
 
Just nu spenderar jag en himla massa tid med de här gosungarna. De lär mig hantera frustration och förlänger mitt tålamod en aning för varje diskussion vi hamnar i. De hjälper mig komma på bättre lösningar och andra sätt att tänka. Det är otroligt jobbigt att inte kunna vara den aktiva föräldern jag önskar jag kunde vara, man är liksom halv på något sätt. Speciellt när den andre föräldern inte har semester och vi är ensamma, vi tre, dagarna i ända. Jag försöker fylla dagen med åtminstonde en vettig aktivitet men ju längre den här graviditeten fortskrider, desto svårare blir det att komma på saker som jag faktiskt kan erbjuda dem. Missförstå mig inte, att ha tråkigt kan ibland vara det bästa, då kommer fantasin och rolleken. Då byggs det kojor och olika världar och timmarna kan rusa iväg. Men det är svårt. 
 
Föräldraskapet.
 
Barnen börjar bli så stora nu. Dante är 124 lång och väger 23kg. Han kan sysselsätta sig med det mesta, pärla, bygga saker, pyssla, rita, konstruera, baka, leka i sandlådan, hoppa studsmatta, spela bandy, bygga med lego, leka rollekar, bada, passa boll och leka med vänner. Helst av allt spelar han tv-spel och letar klipp på youtube som handlar om spel han gillar. Han fullkomligt sprutar ut engelska just nu och har på något sätt lärt sig hur man kan använda sig av språket och faktiskt göra sig förstådd. Helt sjukt. Han är en bra storebror. Omtänksam och förstående för det mesta, saknar Ilon om de är ifrån varandra. Har han en kompis hemma så låter han alltid Ilon vara med. Dante är även en bra kompis. Han törs säga ifrån, han tröstar och han kan läsa av situationer och anpassa sig beroende på vad som händer. Igår när vi spelade memory lät han Ilon få fler par än honom, och det tror jag aldrig hänt förut. Men han kände på sig att Ilon började bli deppig för att både jag och Dante hittade fler par än honom så han löste situationen efter egen bedömning Riktigt stort. Hans svårigheter är att han gärna är hemma, om man kan kalla det för ett problem vet jag inte, men han är sällan sugen på att göra utflykter (om man inte presenterat dom i förväg och det är något han själv vill) utan vill helst bara vara hemma. Med familjen. Han är väldigt noggrann och bestämd över att saker ska vara som de ska vara och är inte förtjust i alla förändringar. Lite inrutad. Men det är okej.
 
Ilon är 118 lång och väger 19kg. Han är för det mesta nöjd med allting. Och är han inte nöjd så är han arg. Han har två lägen ungefär. Eller, inte arg riktigt, mer ledsen kanske. Han har lätt för att leka ensam, med vänner, men är helst med Dante. Han tycker om att pyssla med stora pyssel, måla med färger, kladda med allt som går att kladda med, leker rollekar med sina gosedjur (tigris, nallis, sköldis, nosis, ankis) och hänger med Dante på det mesta.Kan cykla, klättra i träd, gunga, hoppa studsmatta, spela bandy, sparka boll, bygga världar i lego, plusplus och andra material och kan nästan simma. Han är den med mest fantasi och kreativitet. Mycket av lekarna barnen leker tillsammans styrs av Ilons fantasi och Dantes verklightesförankring. De kompletterar varandra rätt bra. Ilon är fortfarande god, han har inte blivit utsatt för de hemskheter stora världen påtvingar barnen. När Dante var i samma ålder hade han redan blivit utfryst på förskolan och visste precis hackordningen bland barnen där. Hur man skulle bete sig och vad som var ok att ha på sig för kläder. Ilon bryr sig inte än. Jag hoppas det får vara så ett tag till. Han är rolig, skojar och spexar gärna utan att skämmas, och tycker mycket om sång och musik. Hans svårigheter är att han har svårt att koncentrera sig. Han blir lätt distraherad och att genomföra något kan ta väldigt lång tid och kräva mycket påminnelser (typ att man äter, ska klä av sig och borsta tänderna o.s.v). 
 
Och snart kommer nytillskottet i familjen. Vi som känns så kompletta redan, hur kan familjen bli ännu mer fulländad? Jo den kan det bara, jag vet det, för det var precis det som hände när Dante kom. Och när Ilon kom. Och när Skorpan äntligen kommer, är vi familjen Larsson då med. Fast bättre. Vi längtar allihopa. Barnen är väldigt förväntansfulla, när som helst nu, när som helst! Och sen ska vi åka till Legoland, glöm inte det!
Föräldraskap | |
Upp