Totalt överraskad!

Babyshower, nää det är bara för andra. Inget jag bryr mig om (sneglar avundsjukt på alla andra i gravidgruppen på facebook som översköljs av festligheter). Veckorna går, ingen bryr sig. Jaja. Jag får bli en bättre vän helt enkelt, det är mitt eget fel. Jag är för egoistiskt och gnällig. Inser att det som det är och fortsätter vara nedstämd gravidkvinna.
 
SEN BA:
 
 
BOOM. 
Världens mest uppstyrda fest, FÖR MIG?! Jag dör. Alla är för snälla. Jag är inte värd det här. Nästan hela laget var där, mina vänner, min familj! Jag var så känslomässigt upprörd innan vi skulle åka hem till Molly och Oscar för att äta (var trött på allt, kände mig ensam och emo) att jag var en hårsmån från att säga till Jimmy att han kunde åka dit själv med barnen. Jag skulle ändå inte vara något trevligt sällskap. Men jag följde med.
Och när vi körde upp på uppfarten och hela deras altan är pyntad och alla bara står där, för min skull.... Ja då kom tårarna. Blev så himla rörd! Det fanns mat och dryck och fika och presenter, det var så fint att umgås med alla och jag är så lycklig och tacksam idag. Jag var helt upprymd inatt och vaknade halv sex imorse och kunde INTE somna om. Tack tack tack till alla inblandade!
 
Idag har jag jättemycket energi och har inlett stora städrejset.
Tänk om det är på gång snart?
 
Gravid med Skorpan | |
Upp