Ultraljud!

 
 
Alltså, ultraljud... det är väl himla magiskt ändå. Denna gång var jag otroligt nervös av någon anledning. Jag ville knappt gå in när det var dags. Men så dyker den där välkända formen upp på skärmen och läkaren eller sköterskan eller vad hon nu är säger direkt att hjärtat slår och då blir man ju genast lugnare. Alla buffar man känt var alltså lillskorpan som höll låda därinne. Jimmy var så himla cool och tillsammans tackade vi bestämt nej flera gånger när hon frågade om "det var något mer vi ville veta". Så nej, vi vet inget om kön! Skorpan var lite mindre än vi trott så jag blev flyttad fem dagar, nytt datum 19/7. Vi bad henne kolla extra noga på njurar och hjärta med tanke på Ilons tidigare problem men allt såg jättebra ut! Vi var väldigt lättade och glada när vi åkte därifrån!
 
 
 
 
Nytt fint scrimmlinne som väntar på mig till höstens säsong!
 
 
Jag fick en tens utskriven. Hallelujamoment. Det börjar bli svårt att balansera jobb och hem så att kroppen räcker hela dagen. Denna lilla wondermaskin lättar upp vardagen otroligt.
 
 
 
Gravid med Skorpan | |
Upp