Våran bästa tripp, eller hur vi kom till Prag

 
Redan innan jul visste jag att laget skulle få möjlighet att spela match i Prag i Maj. Helt sjuuukt vilket bra sammanträffande! Jag lade upp detta för Jimmy (som likt Dante är en sådan person som gärna har extra tid för att bearbeta saker) att detta kunde bli den mest maxade helgen ever! Inte nog med att vi skulle få sova HELT SJÄLVA, OSTÖRDA I TRE NÄTTER, vi skulle dessutom få hälsa på Alice och Mårten i deras hem, se en ny stad, äta och dricka gott och spela roller derby! Jag lade fram det som att det här, det här är vi värda! Efter att ha struntat i oss själva i flera år, skippat att uppmärksamma årsdagar, bröllopsdagar, snålat in på egna födelsedagar, struntat i julklappar os.v. så tänkte vi (jag) att DETTA BLIR VÅR HELG! YAAAAAZ
Så gick bilen sönder och åt upp alla våra sparpengar. I januari gick kylen sönder. I februari fick ingen av oss lön.
 
Ja ni hör ju, ödet ba: HAHAHAHA!!!1#
Vi bröt ihop och kom igen. Snålade ännu mer. Vände på slantar. Tömde sparbössor. Hade totalt köpstopp.
Till slut hade vi råd med EN biljett. Surt, minst sagt.
Sen skrev jag lite ironiskt på ista att: Haha, ni kan väl sponsra min man så vi kan få umgås lite någongång? Lol. 
Och så skapades taggen #freejimmy
 
Här tänker jag passa på att tacka er som swishade bidrag, helt sjukt fint gjort. Att ni tänker på oss, UNNAR oss en sådan fin handling är bara.... så jäkla mycket hjärta. <3 För det gjorde folk, helt otroligt!
Mest vill jag tacka Mårten, syrrans sambo. Som mitt i natten swishade ca 85% av Jimmys biljettkostnad. Alltså den lyckan, är nästan svår att sätta ord på. Det blev verklighet, mamma sade: JAG TAR BARNEN! Och så var det liksom bokat och klart. Efterföljande tre veckor bestod av ångest inför att lämna bort barnen (alltså barnen var ju hemma, det var vi som var borta) och att flyga. Som riktiga wuzzies bölade vi ca en timme innan skjutsen till Arlanda kom. Men så fort jag satte mig i bilen var det bara framåååååååt! Jag längtade efter varma vindar, umgås med mina syskon (sade jag att brorsan skulle med också?) att få sova ostört och vara Stina och Jimmy ett tag. Så blev det.
 
 
Lägenheten låg inne i stan, högt upp!
 
 
Det var så gött att strosa runt med syrran, fatta att jag inte träffat henne sedan jul?! Typ ett halvår!! Vi gick runt på gatorna, kikade på konstiga saker, hittade ett schysst texmex ställe som vi käkade på. Riktigt gott!
 
 
Vi mötte upp fler kompisar och hamnade på en bar.
 
 
Eftersom brorsan och hans tjej också bodde hos Alice och Mårten kunde vi gosa med Wally, våra barns kusin. Hon har blivit ett halvår och det var skönt att kunna stilla bebisbehovet på morgonen. Efter lite frukost begav vi oss ut på lite bakgator för att hitta vägen upp genom en park, mot en staty med väldig utsikt. Sagt och gjort, letandet började!
 
 
Här är statyn. Efter en miljon trappsteg.
 
 
Efter den trippen behövde vi lunch! Vi mötte upp brorsan med familj och åt på Vegan Land, goooott!
 
 
Sedan var det dags att mötas upp i hallen. Jag var ändå där för ett mission, att vinna en derbymatch.
 
 
Så här såg jag ut efter min comeback efter 1,5 år!!
 
 
Vi vann inte, men det var så jävla gött ändå.
 
 
Laget skulle på efterfest, vi ville äta först. Syrran visade oss ett schysst ställe där jag och Jimmy åt pizza. Det var riktigt gott. Ni vet alla att det är sjukt billigt i Prag va? Vi levde som kingz and queenz.
 
 
Vi stannade till i närmsta butiken och köpte med öl och godis till lägenheten istället för att dra ut på efterfesten. Vi var helt slut.
 
 
 
Ännu ett mysigt ställe! Frukostmeny, kan vara bästa idén! Så gott!
 
 
Vidare till Alice skola! Det har hunnit bli söndag, och efterföljande torsdag skulle hon ha screening och avslutningsceremoni. Hennes slutprojkt var i princip klart. Hon har gått filmskola alltså.
 
 
Vi gick en konst och kulturrunda med hela lägenhetsligan. Fantastiskt väder och fina miljöer! 
 
 
Vi gick upp i en park, kollade på creepy konst, åt glass, gick upp för världens drygaste backe, kollade in slottet/kyrkan. Oklart vad det var. Det kom lite regn, men det var aldrig kallt.
 
 
 
Vi åt jäkligt god lunch på ett hak nedanför "berget", kändes typiskt Tjeckiskt med kokt bröd och kött på ben.
 
 
Sedan var vi på ölfestival! bästa sortens festival. Hade kunnat vara där hela helgen.
 
 
Sedan gick vi runt på stan hela kvällen. Jag åt en glassbulle till kvällsmat, Jimmy blev lurad på en dyr korv. Vi kollade på allt folk som kollade på den där klockan. Vi gick ännu mer. På kvällen stod min mätare på 24000 steg.
 
 
 
 Sista morgonen i hissen. Eller alltså, vi är i hissen, på väg ner till affären. Vi bodde inte i hissen.
 
 
Äntligen hemma! Lagom till eftermiddagskaffet var vi hemma. Vi körde provsmakning på kvällen av random Tjeckiskt godis vi köpte i affären innan hemresan. Hemma var nästan allt sig likt. Mamma och Ole hade varit lite rastlösa och stylat om vår framsida och fixat jättefint i trädgården. Så himla lyxigt! Allt hade gått bra med alla barn, Ilon sov borta med farmor och farfar på lördagen och då var även Dante hemma hos sin bästis Melwin. Lovis, hon hade varit glad hela helgen. Sådan lättnad. 
 
 
 
TACK ALLA INBLANDADE FÖR ATT NI HJÄLPTE OSS GÖRA DETTA MÖJLIGT. Tack vänner och familj för att ni ställer upp och unnar oss detta. Tack tack tack.
 
 
Dagens, Föräldraskap, Hjärta | |
Upp