Kan mycket hända

 

Vi brukar ha diskussioner kring runda bordet, han och jag.

 

 

Och mitt i allt kaos upptäcker vi att det är TRE tänder på väg ut ur Ilons överkäke. Det är dom tre utöver den enda som spruckit igenom däruppe. Det kommer bli rätt tufft, det är bara att ladda inför lite vaknätter framförer....

 

Okej han kanske inte är en liten bebis längre, men han är fortfarande min bebis. Om ni förstår. Det händer så mycket med lilla Ajlonmän nu så jag blir helt snurrig. Han har haft många intensiva perioder på sistonde, den sista resulterade i två nya tänder (!) och att han står själv korta stunder. Det här med tänderna kom som en chock, för sist vi trodde det var en tand på gång visade han sig vara sjuk. Men det var en tand som var på väg, om än väldigt sakta. Och igår hade en framtand kikat ut! Ni som hängt med oss ett tag kanske förstår lyckan i det hela, Dante kräktes nämligen och hade hög feber vid VARJE tandsprickning. Så det här känns minst sagt som en vinst! Visst har han varit gnällig emellanåt, men absolut inget som kan jämföras.

 

Dessutom sover han numer hela nätterna i sin säng, tror vi stoppade i nappen två gånger inatt. Helt otroligt. Dante hade bara nattskräck tre gånger förra veckan så nu börjar vi känna oss utvilade, yay!

 

- Hur menar du då?

En liten (stor) framtand är på väg ut. Thank god, det förklarar saken.

Nu snorar Ilon genomskinligt snor, nyser, matvägrar och är gnällig. Sover mycket. Tänder? Hoppas det annars vet jag inte vad det kan vara?

in löv uit the ajlånmän.

Kändes lite som i en domedagsfilm när man kom in på barnakuten igårkväll. Alla barn som var där hade problem med andning och luftvägar. Samma hosta, mycket slem. Rossel överallt. Tankarna gick till någon film som handlade om ett virus som spreds i luften och alla dog. Hur som helst, i början gick det snabbt, doktorn kom och lyssnade, Ilon fick inhalera saltlösning och adrenalin två gånger. Sedan dröjde det. Och dröjde. Och när det äntligen blev dags att följa upp andningen så avbröts doktorn mitt i undersökningen av ett akutlarm. Yay... Han fick iallafall inhalera två gånger till efter det, stor dos alvedon, näsdroppar och så tog de en snabbsänka. Den var jättebra, så det är ingen infektion. Bara en jobbig förkylningsbakterie (ej RS). Klockan två åkte vi hemåt, jag och styvmor. Det var en pärs att sitta där, men otroligt skönt att vi faktiskt åkte in. Han behövde det.


Tack Ann-Louise för att du ställde upp!

Så trött på att bli omkringhattad av olika läkare, upprepa alla procedurer, förklara samma saker om och om igen. Nu åker jag och Ilon in till barnakuten. Lilleman har inte varit pigg alls idag och bara gråtit och gnällt. Vill inte sova, inte äta, inte leka.... hostar och verkar ha det jobbigt. Kanske borde han inhalera lite, rs-barn som han är. Vill bara in och kolla. Hörs sen!

Så fick även Ilon en dos antibiotika. Han ser ju gärna upp till storebror och vill ha öroninflammation han å.

 

Så gör man!

 

Nu kryper vi supersnabbt, klättrar och reser oss mot allt.

Äter gärna vadsomhelst som finnes på golven och är friskt våghalsig. Kul! Eller nåt.

 

Skillade killen under vatten!

Detta fixade han galant, hostade ingenting.

Så himla roligt. Minns ni Dante under vatten?

 

Zoomade in Ilons tänder på detta foto och insåg att Ilon är en kopia av mig! Mina ögon och mun! Eventuellt de mulliga kinderna också. Mhhiihi! Hans tänder är för övrigt uppe mycket mer nu, men frågan är om det inte är fler på gång. Därav kinket? Eller är han bara extremt överhettad av all inlärning som skett om sistondes? Time will tell.

 

Från Öppet Hus igår.

Gobiten!

 

Ilon har upptäckt Shiro och skrattar varje gång han går förbi.

Tyvärr är inte Ilon lika snäll och försiktig som Dante var i samma ålder, Ilon är mer... rättpå. Om man säger så. Men det är tur att Shiro är en väldigt förstående katt.

 

Imorgon blir Ilon 8 månader.

GAAALEEET!

 

 

Nu är vi hemma från sjukhuset.

Ilon hade kvar sitt hål i hjärtat, men liksom tidigare var det mycket litet. Så hon förklarade hjärtat friskt. Nu är det istället dags att ta tag i hans barnförsäkring, så han får en riktig någongång. Vet inte riktigt om jag är glad eller ledsen, men jag antar att vi kan släppa allt gammalt nu.